Här Kan Han Bo Bra Med Sin Familj.

han stog i en trappuppgång till ett sjukhus kanske, eller något liknande. han var vänd för att gå uppåt på trapporna.
ett steg, två steg, tre steg. många steg. han är inte så bra på att ränka sa gumman ovanför han i trappspiralen.
hon var svinigt rynkig och såg inte så frisk ut. hon hade fräknar som knappt syntes för all brun utan sol eller puder eller nått annat. han var inte så bra på smink sorter. och inte hade han någonsinn pratat om det med en tjej nån gång.. han kan knappt minnas en enda gång där han facktiskt har haft ett trevligt samtals ämne med en tjej i hans egna ålder.
hur gammal är jag nu igen.... 16 eller 17?..... han tänker inte så mycket på det så det händer att det tar några sekunder att svara om frågan ställs.

- jaha!...
han tittar upp från trappstegen och upp på den äckliga tanten..
- ja ska han inte svara då?.. här har jag stått i flera minuter medans du drömmer dig bort i tankarna..
- OJ förlåt. jag måste ha svimmat..
- nej, nej men stå kvar du. tänk vidare du! jag kan ju bara stå här tills det börjar växa mossa på mig då.
han börjar få till baka synen och ser att tanten har en liten svamp.. vad han trodde var en vårta visade sig nu vara en svamp.. den kiftde från grå blå till orange och gul röd.



han ramlade framlänges och slog huvudet mot kanten på det allt spätsiga trappstegen.
han kunnde höra hur mosaiken lät. vad den hade varit med om. och vilka som gått på den.
människor på 70'talet som rökte innomhus.
så jävla vidrigt.
allt blev svart.
en man uppenbarade sig framför han, mannen hade en vit kock hatt. med kort byxor, ett par oranga strumpor med hål i båda stortårna.
han hade ett plommonstoop med tejp lindat slarvigt runt den lilla hatten med tre olika nålar i.
han hade ett smutsigt vitt linne som var svart med fläckar på.

- inte fan vill jag köpa en skiva med grå text på.

........VAA???

- nej ja sa det att inte fan vill jag ha en bröd skiva med text på..

jaha...

- värst vad ljus röst du har då. har du svalt dina testiklar eller?...
jag har ett korall-rev som kan fixa det hemma. tapet har jag osså.. i huset asså..... på drapperiet.

mmmmmmmmmmhhhhhhhhhmmm!

där kan jag må gott med min familj.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0